Fri från socker, när är jag det?

 Så förbannat lätt att tro att det är klart när det i själva verket dyker upp den ena grejen efter den andra. Har varit några under åren som gått och tagit mig 40 år att förstå och komma till insikt. Kom till världen med en far, morfar & farfar som var alkolister. Med detta påbrå  och en skjuts rätt i sockerträsket med dåtidens kunskaper om värdet av bra frukost eller bra mat överhuvud taget har man oddsen emot sig. Kalaspuffar och rispuffar med maassa socker. Barkis eller hönökaka var brödet som fanns och för mig som sockermissbrukare räckte det och gav lugn.  Minnen av djupfrysta bullar och glass som åts i smyg. Mamma som till slut försod att det aldrig gick att ha ngt hemma men aldrig varför. Själv förstod jag så klart heller inget.  Arbetsnarkoman som vuxen med mer eller mindre bra relationer och basfödan var stress, kaffe & nikotin. Några middagar i veckan max, en chokladkaka eller två,det tillsammans med 10-15 koppar kaffe och som mest 1-1/2 paket cigaretter. Under nästan 10 år var detta min vardag och det som drev mig var målet att lyckas och tjäna pengar, bli någon... 

När väl kroppen sa till och jag bara låg ner och grät öppnades vägen till det jag arbetar med i dag. Hitta hälsan i  kost, träning och relationer och första hand till sig själv för det är där man måste börja. Sopa rent framför sig egna dörr.

Det har tagit några år och jag är i dag ännu inte i hamn men f-n vad vore livet utan lite motgångar ;-


LCHF för nybörjare


Som nybörjare är de inte lätt att ta sig fram i djungeln av kostråd på den här sajten. Lite hjälp på vägen

LCHF-kost är inte samma som GI-mat men besläktat.



Tänk på GI-mat med GI så nära noll man kan komma, dvs vi äter inte värst många kolhydrater alls och då blir det inget GI heller eftersom det är kolhydraterna som höjer blodsockret och bestämmer GI-väret. Som kompensation för uteblivna kolhydrater blir vi mätta på fet mat.

Vi äter medvetet mat som inte höjer blodsockret nämvärt alls, medan GI är mat som höjer blodsockret långsamt.

LCHF-kost är en väldigt individualiserad kost.
Vi brukar säga att den skall vara anpassad efter den som äter den eftersom vi alla är så olika och därför är det jättesvårt med menyer. Om jag skriver en meny kanske jag väljer sådant Du inte tycker om och då finns risken att Du tror att det inte är något för Dig.
LCHF-kost är för ALLA som vill må bra och slippa blodsockersvängingar.

Som plus i kanten får man andra fördelar.

Det kan vara viktminskning eller viktökning. Vikten normaliseras, så den som har övervikt går ner på sikt och den som väger för lite går upp. Fiffigt va?

De som har diabetes går ner eller tar bort sitt insulin, lite beroende på, det finns många fall här på sajten som tagit bort sitt insulin.

De som har fibro får ibland mindre värk och högre livskvalitet.

Jag tillhör gruppen som haft mag/tarmproblem i många år och det är bortblåst.

Frågan om menyer har varit uppe flera gånger och det börjar kännas som att menyförslag skulle vara bra för nybörjare åtminstone, men detta är inte så svårt att lära sig som det låter.
Det finns material att ladda ner och läsa och det finns gott om folk som gärna delar med sig.

I korta drag är det så här vi äter:

Vi äter proteiner ungefär som vanligt, dvs kött, fisk, ägg, fågel men vi väljer OFTAST att tillreda dem själv eftersom färdiglagad mat innehåller mkt socker och andra kolhydrater. Vi väljer helst de fetaste bitarna.

Vi äter så lite kolhydrater som vi själva valt och där är det olika vad vi känner blir gränsen för att må bra.
Om man inte testat alls att äta kolhydratreducerat kan en god början vara att HELT skippa socker, bröd, ris, pasta, potatis och majs.

En del äter ca 5% kolhydrater av sitt energiintag andra så nära 0% som möjligt. I praktiken är det mellan 0-60g rena kolhydrater om dagen. 20g kolhydrater per dag är en vanlig gräns.

Som kompensation för kolhydraterna äter vi fett. Vi väljer helst animaliskt mättat fett, med komplettering av omega3. Vi äter smör och många dricker kaffe med vispgrädde.

Om man skall räkna på hur en dag ser ut för "genomsnittet" (om det finns något sådant)

  • fett 75%
  • kolhydrater 5%
  • proteiner 20%

Man måste inte hålla på och räkna men om man vill finns ett väldigt bra gratisprogram som heter CalCounter. Det finns även support att få för den som behöver.

Jag vet inte hur ny inom LCHF Du är eller hur Du hittat hit, men det finns många sajter där det står hur mycket som helst om detta. Läs gärna där och kom tillbaka hit med dina frågor.

  • dr Annika Dahlqvists blogg
    Annika är distriktsläkare och har själv gått ner i vikt med LCHF. Hon skriver om LCHF-kost på Passagens mest välbesökta blogg.
    Annika har haft frågelåda här på sajten, som fortfarande går att läsa. Tyvärr har hon inte längre tid att svara på frågor på detta forum, men hon har frågelåda på sin blogg.
  • Sten Sture Skaldeman har skrivit böcker om LCHF-kost efter sin egen viktminskning på över 60kg. Sten Sture (SSS) svarar också på frågor här på sajten.
  • Maria Tausons hemsida  med dokumentet "Mamma äter inget vitt" har gjort en egen viktminskning och skrivit mycket om detta på sin hemsida, även hon finns här på sajten. Maria äter LC kost men något mindre fett än tex Sten Sture.
  • Lars-Erik Litsfeldt är fd diabetiker och skriver om det i sin bok "Fettskrämd". Lars-Eriks kost är väldigt lik Sten Stures.

Alla dessa personer äter kolhydratreducerad kost, men de gör inte alls lika i allt. Det är det som är så fiffigt att var och en kan hitta sin väg och sitt sätt och få det att fungera.

Det finns ingen "universallösning" utan goda råd och andras erfarenheter använder man och söker sig fram till vad som passar en bäst i den situation man befinner sig.

Välkommen till vår sajt - för oss som INTE äter kolhydrater som "alla andra".

Läs igenom det som intresserar Dig och ställ frågor och Du kommer att få svar!


Transfetter


Härdade eller delvis härdade fetter innehåller viss mängd transfett, som inte tillför något nyttigt utan är en klar risk för hälsan. Transfetterna borde bannlysas. Det pågår många diskussioner i massmedia om att transfetter är skadliga. I Danmark är transfetter föbjudet i livsmedel.

Sveriges Konsumenter i Samverkan har under en längre tid kartlagt marknaden och med hjälp av vakna konsumenter som kollat i butikerna har vi nu en lång lista med produkter som innehåller härdade eller delvis härdade fetter.

Utdrag ur Livsmedelsverkets databas ger följande produkter och deras innehåll av transfetter (jag har valt ut de livsmedel som har mer än >=2% transfetter).

100g Livsmedel

Fett%

Varav transf %

Rån fyllda2810
Cream Crackers226
Potatis friterad el pommes frites gatukök fett ca 17%175
Ädel Fraiche fett 28%285
Frukostflingor flingblandning frukt nötter veg olja164
Digestive-kex214
Ostbågar304
Margarinost fett 25%263
Munk fylld183
Småkakor283
Smör fett 80g803
Glasstrut fett ca 15 %153
Wienerbröd363
Kola182
Glasstårta glassbakelse142
Nöttalg712
Pirog m köttfyllning252
Glass m veg fett fett 10%102
Chokladpraliner342
Pepparkakor162
Mandelkubb122
Mariekex112
Mazarin222
Potatis friterad el pommes frites fryst värmd i ugn fett ca 7%82
Margarin veg animaliskt fett 80%: Melba, ICAHandlarnas, Ädel, HushållsEve802
Margarin fett 80%: Bregott 802
Wienerbröd fyllt242
Smörgåskex182
Kex fyllda242

Sockersuget är ärftligt!

 
Forskare i Finland har genomfört en studie på 26 släkter för att hitta svar på om sockersug är ärftligt. De fann att sockergenen sitter på kromosom nummer 16, det vill säga på samma ställe som fetmagenen.

Av resultatet har forskarna kunnat fastställa att arvsanlag har betydelse för hur stort sockersug olika individer har. Smaken för socker varierar starkt mellan olika personer och det går i arv inom familjer. Att man hittat det genetiska anlaget för sockersuget på samma ställe som fetmagenen antyder ett samband, vilket forskarna vill undersöka närmare.

I studien fick de 146 deltagarna bland annat dricka olika starka sockerlösningar och sedan meddela vilken de gillade mest. I 66 procent av fallen berodde skillnaderna i smakupplevelse på ärftliga faktorer.

Professor Markus Perola säger att utfallet bekräftar att det existerar en genetiskt orsakad variation, men att antalet studerade familjer är för litet för att avgöra om andelen speglar befolkningen som helhet.

Resultatet av studien publicerades i American Journal of clinicalnutrition

Vad är egentligen sockerberoende?


När vi talar om sockerberoende, talar vi inte enbart om beroende av det vita, raffinerade sockret. En sockerberoende reagerar lika starkt på en rad andra ämnen som göms i kosten; stärkelsesirap, sirap, mjölksocker, druvsocker, honung, fruktsocker, farin, råsocker och maltos (som i öl).
Något som ytterligare komplicerar det hela, reagerar en sockerberoende även på andra produkter med mycket kolhydrater och stärkelse, ris, majs, potatis och spannmål, även fullkorn.
Väl inne i kroppen omvandlas dessa livsmedel till socker. Så egentligen talar vi om kolhydratkänslighet, eller snarare stärkelsekänslighet.


Stärkelse större problem än rent socker

Stärkelse kan faktiskt ses som ett större problem än sockret. Till exempel vete och potatis består enbart av stärkelse. Stärkelse är en pylomer, som till 100 procent består av rent glukos (blodsocker). Vanligt strösocker består bara till 50 procent av glukos, resten är fruktsocker. Vi äter också betydligt mer stärkelse än socker. Stärkelsen omvandlas sedan till druvsocker som går direkt in i blodet. En dl pasta eller potatis motsvarar alltså 1 dl druvsocker!


Beroende som liknar ett alkoholberoende

Den stora mängden druvsocker ger en lustupplevelse. Om den missbrukas, kan den, för personer med medfödd sockerkänslighet, övergå i ett beroende. De 18 procent av befolkningen som utvecklar ett beroende, har i allmänhet ett beteende som påminner om alkoholistens, det vill säga lögner, fysiska och psykiska konsekvenser.


Även sockerkänsliga styrs av suget

Du måste inte ha ett starkt beroende för att livet ska bli plågsamt och fullt av jobbiga konsekvenser. Även de som är känsliga för socker och kolhydrater påverkas av sin kost. Du längtar efter fikapauser för att få tillfredställa sötsuget. Du kan inte låta bli att köpa choklad i mataffären. Du piggar upp dig med lite smågodis på vägen hem. Känner du dig lite nere, köper du kanske en hel påse chips.
Belöningen kommer snabbt. Du känner dig bättre och blir pigg, men ock för en stund. Snart blir du sugen igen. Om du försöker motstå suget blir du irriterad och rastlös.
Egentligen är det inte själva sockret som vi blir beroende av, utan de opiater som frigörs av snabba kolhydrater och socker. Opiater är en hjärnsubstans som bör frisättas i små doser. De reglerar utsöndringen av vårt må bra-hormon, signalsubstansen dopamin.



Situationen för sockerkänsliga och sockerberoende

Sedan en tid tillbaka finns det en acceptans på de flesta håll i sjukvården att det finns något som kallas sockerberoende. Ännu betraktas det dock inte som ett sjukdomstillstånd i formell mening. Utvecklingen går ändå framåt. Beroendeexperten Bitten Jonsson har med framgång drivit dessa frågor under många år. Dessutom har det startats en stödförening för sockerberoende, Riksförbundet för sockerberoende (RSB)

www.sockerberoende.se  

Kokosfett

Kokosfett, ekologiskt ca 400g
Pris SEK 59,00

Beställ på ortapoteket.se

Det är endast ekologiskt kokosfett och rent smör som tål upphettningen vid matlagning. Det ekologiska kokosfett vi säljer är helt utan smak och lukt. Det är dessutom en bra hudsalva. Kan användas på hela kroppen. OBS detta kokosfett har inget att göra med det kokosfett som säljs i vanliga mataffärer.

Beskrivning:
Produktinformation
Ursprung:
Filippinerna
Tillverkningsprocess: Kallpressat och sedan deoderiserat (lukt och smak är borttaget med het ånga).

Coconut Research Center


Kostråd

En nordbo är en grovt skattat en proteintyp och skall hämta merparten av sin föda från protein och fett, en medelhavsbo är en mixad typ och skall hämta lika delar av sin föda från protei och fett respektive kolhydrater och en ekvatirialbo är en kolhydrattyp vilket betyder att huvudparten av födan kommer från kolhydrater.

Detta har ingen kommit på, det är ingen ny diet, det är naturen, evolutionen och eliminationen som genom årmiljoner skapat dessa regler och förutsättningar, inget vi kan ändra på. Detta innebär att en nordbo, sannolikt mår bra av och utvecklar hälsa på en kost med högt inslag av protein och fett samtidigt som en sydamerikansk indian utvecklar hälsa med en diet med högt inslag av kolhydrater. Inte konstigt att den ena mannens bröd blir den andre mannens död!

Samtliga sanningssökande forskare genom historien, som exempelvis Weston A. Price, Francis M. Pottenger, Sir Robert Mc Carrison, Sir Albert Howard, Lady E. Balfour, Wilhjalmur Stefansson, Roger Williams och William Wollcott, som sökt svaret på gåtan hur skapar man hälsa, motståndskraft och friska avkommor, har kommit fram till samma svar:
  • Alla hälsosamma populationer på jorden äter kött i någon omfattning, om möjlighet ges äter man så mycket kött och fett som medges av omständigheterna eller av kroppens naturliga aptitreglering.
  • Fett kött, råmjölk, blod, benmärg och inälvor högaktas och anses extra hälsobringande bland välmående ursprungsbefolkningar.
  • Kvinnor i fertil ålder, gravida kvinnor, sjuka individer och barn har förtur till de mest hälsobringande livsmedel såsom inälvor, råmjölk, blod, animaliskt fett och protein, benmärg, vatten och salt.
  • Alla livsmedel bland hälsosamma populationer är naturligt producerad, uppfödd i samklang med moder natur, enligt djurartens metaboliska typ och gödslad med naturligt framställd gödsel från djur och natur (inkl. mänsklig avföring och hushållsavfall).
  • Samtliga hälsosamma individer och/eller populationer som övergått till att äta modern konventionell mat (all processerad mat och mat innehållande transfetter, sötningsmedel, smakförstärkare, färgämnen, genmodifierade organismer, raffinerat mjöl, socker och salt samt pastöriserad mjölk och pastöriserade mjölkprodukter), har utvecklat våra västerländska vällevnadssjukdomar!
  • När dessa människor återgått till sina ursprungliga kost- och livsstilsvanor, sina ursprungliga odlings- och uppfödningssätt, reverserade de nästan alltid de vällevnadssjukdomar som den moderna maten givit dem!
Om vi verkligen menar allvar med våra hälsoambitioner, måste vi förändra våra matvanor, vår livsstil samt det sätt vi underhåller våra kroppar och odlar vårt mentala och spirituella välbefinnande! Vi måste absolut påverka det sätt jorden behandlas och hur vår mat tillverkas genom att bara efterfråga ekologiskt, biodynamiskt, närproducerat, frifångat, frigående, etiskt och rättvist tillverkade livsmedel.

För att skapa god hälsa krävs en noggrann analys av ditt nuvarande hälsoläge, dina kost- och livsstilsvanor, din miljö och de gifter du utsätts för, pågående och tidigare sjukdomsprocesser, din spirituella utvecklingsnivå och livsfilosofi m.m. Du är inte sjuk eller mår dåligt av en slump, du bygger din egen hälsa, du bygger din egen kropp, du bygger din egen dröm!

Skrivet av Joakim Dettner

Syra/Bas balans

Syra/Bas Balans

Syra-bas balansen är en av kroppens viktigaste jämvikter. De flesta människor är försurade (har lågt pH-värde), vilket gör att de inte mår så bra som de skulle kunna göra. Sjuka människor har oftast en väldigt dålig syra-bas balans (lågt pH-värde i kroppen). Det gäller t.ex. personer med fibromyalgi, kvicksilverförgiftning, cancer, reumatiska sjukdomar, gikt etc. Syra-bas balansen påverkar samtliga funktioner i kroppen, bl.a. energiproduktionen, immunsystemet, nervsystemet, hormonsystemet, avgiftningen och stressnivån. Därför påverkas de flesta symptom och sjukdomar positivt av att balansera kroppens pH-värde.

Att reglera syra-bas balansen är en av de viktigaste åtgärderna för att återställa hälsan. Det finns troligen ingen fysisk terapi som är så allsidig och kraftfull som att återställa syra-bas balansen i kroppen. När detta är gjort kan man lättare ta itu med de problem som eventuellt återstår.

Orsaken är att alla funktioner och kemiska reaktioner i kroppen styrs av enzymer som är fullständigt beroende av kroppens pH-värde. De allra flesta enzymer i kroppen arbetar effektivast vid ett pH på drygt 7. Blodets pH-värde ska ligga på 7,4. Avvikelser från det optimala pH-värdet gör att enzymerna arbetar sämre och alla reaktioner sker långsammare. Till slut kan kroppen inte längre fungera tillfredsställande och på sikt uppstår symptom och sjukdomar. Om t.ex. energiproduktionen blir långsammare blir du trött och orkeslös. Om kroppen inte kan eliminera slagg och gifter lagras dessa upp och du blir förgiftad.

För att få en tillförlitlig uppfattning om sin syra/bas balans bör man testa pH-värdet på morgonen före frukost i både saliv och urin. För genomsnittsindividen bör morgonens pH-värde i saliven vara 7,0 eller högre, och i urinen 6,5 eller lägre.

-Om pH-värdet i saliven är 7,0 och i urinen är 6,0 eller lägre är personen belastad. Det bildas mycket syror men njurarna hinner med att kompensera och fitrera ut syrorna.

-Om pH-värdet i saliven är lägre än 6,8 är personen försurad oberoende av urinens pH-värde. Njurarna hinner inte med att kompensera och syrorna stannar kvar i kroppen och belastar organen.

-Om pH-värdet i saliven är 6,5 eller lägre samtidigt som pH-värdet i urinen är 6,5 eller högre är personen allvarligt försurad. Njurarnas förmåga att kompensera och filtrera ut syrorna är mycket dålig och syrorna stannar kvar i kroppen med stark belastning som följd.

Nu kan du enkelt själv testa dina pH-värden med våra pH-remsor, och påverka dina pH-värden med hjälp de produkter vi rekommenderar. Att rätta till syra-bas balansen kan ta lite tid, men du ser genast förändringar och resultat på pH-remsorna!

Kontakta mig för mer info. [email protected]


Ansiktsdiagnostik

Även ansiktet är en avbild av hur hela kroppen mår.


Några exempel på saker man kan läsa av:


Tjocktarmsprobelm: svullnad snett under ögonen. Tvärgående veck i pannan.

Veck vid näsvingarna och ner mot hakan. Tankar eller oro kring det förflutna. Förstoppning kan vara snålhet - vill inte bli av med...

Kranskärlsproblem: lodräta veck på öronsnibbarna. Delningsstreck vid näsan. Dåligt med energi till hjärteskaker.

Tunntarmen: Streck i pannan. Kan bero på problem med att smälta gluten, kasein, laktos.... Kan finnas problem med diarrè.

Leverproblem: Lodräta streck mellan ögonen. Har ibland att göra med inre ilska. Men kan också bero på att det finns en svårighet att avgifta systemet.

Bukspottkörtelbesvär: Horisontalt streck mellan ögonen på övre delen av näsan.

Njurar: Påsar under ögonen. Kan bero på irritation över livet eller helt enkelt dålig matsmältning som gör att njurarna får det jobbigare.

Binjurar: Svart eller mörkt mellan ögonen.

Lungor: Kinderna blir lätt rosiga speciellt vid kyligt väder. Sår vid näsvingarna. Syreupptaget är stört. Ofta är de också översyrliga.

Testiklar och livmoder: Hakan sår, finnar, utslag....

Äggstockar: om de är svaga ofta med skägg på hakan eller tendens till mustach.

Mage: Överläppen sårig och / eller tunn. "Hästsko-mun" har ofta magproblem.

Tarmar: Underläppen ofta med sår eller torr osv

Mjälte: Ögonlocken hänger och ofta finns nedåtgående streck vid mungiporna och/eller vid tinningarna.

Sköldkörteln: Tappar ofta håret på sidan av ögonbrynen. Har ögonbrynen en tendes att växa ihop får man i sig för mycket protein som man inte kan smälta.


Sömn, sex & mat

Sömn, sex & mat

Sömn en livsviktig hälsofaktor!

Kan låg prestationsförmåga eller t.o.m fetma höra ihop med dålig sömn?
Visst är det skönt att vakna utvilad efter en god natts sömn? Det tycker vi nog alla. Men vad är det egentligen som får oss att sova bra och hur påverkar oss sömnen? Vad har den för effekt på vårt humör, vår hälsa och vår kropp?

Från vår praktiska erfarenhet törs vi säga att sömn påverkar oss på alla plan: det påverkar vårt humör, vår pretationsförmåga, vår vikt och vår lust till sex.

Det finns en rad spännade studier och forskningsrapporter som visar att en dålig sömn påverkar leptinhalten i blodet. Leptin är ett mättnadshormon som får oss att känna välbehag.

Leptin är bl.a. med i processen som är kopplad till vårt ätande och vår mättnadskänsla. Feta och överviktiga människor har ofta en leptinstörning. Hormonet är en viktig del i att vi känner oss nöjda då det skickar ut signaler som gör att vi känner oss tillfreställda och därför inte äter mer än vad vi behöver. Det är extra viktigt för överviktiga att sova bra då det hjälper till att stabilisera leptinhalten. Vid sömnbist sjunker nämligen halten av mättnadhormonet leptin i blodet. Kroppen trors sig då behöva upp till

1000 extra kalorier per dygn. Är man trött blir man sugen på kolhydrater, gärna i form av socker som snabbt går ut i blodet och ger oss snabb energi. Det är lätt att överäta då ett ätande av snabba kolhydrater och socker lätt höjer serotonihalten som är ett annat "lyckohormon". Genom att höja serotoninet kan man på ett negativt sätt överkompensera för en låg leptin-nivå. Till slut kan man utveckla en resistens mot leptin vilket gör att kroppens naturliga system slås ut och då tappar vi förmågan reagera "rätt" på det socker vi får i oss.

Sömn, sex och mat
"Man ska komma ihåg att såväl mat som sex skickar signaler om lycka och tillfredställelse till samma centra i hjärnan. Därför kan man också kompensationäta för att tillfreställa andra behov än hunger", säger Maria Lännernäs, docent. Ett bättre sätt för att öka välbefinnadet är att motionera vilket även det, på ett naturligt sätt höjer halten av "lyckohormoner", fast då på ett mycket bättre sätt än vad ätandet av snabba sockerarter gör.

En generalisering som kan vara viktig att bära med sig är att en dålig sömn faktiskt påverkar vår förmåga att hålla en sund och naturlig vikt. Tjocka människor kommer lätt in i en ond cirkel. De behöver en god sömn för att stabilisera leptinhalten men samtidigt gör deras övervikt att det är svårt att sova komfortabelt och med rätt vila.

Vi är alla beroende av en bra sömn
Vi sover i snitt cirka 8 timmat per dygn, d.v.s. en tredjedel av dygnet. Under sömnen återhämtar sig kroppen och hjärnan. Vi städar genom våra drömmar vårt "hjärnkontor" och lägger in det vi upplevt i rätt fack i vårt medvetande. Vi förstår och hanterar så att säga vår verklighet bättre om vi har en sund god sömn. Att dricka alkohol är ett säker sätt för att störa ut en god sömn. Ett annat är att ha en dålig säng. Eller att röra sig för lite.

Vem vill inte sova som ett barn?
Vi har alla samma behov av en god sömn. Ett bra sätt är att hitta en säng anpassad till din egen kropp. I vårt arbete med högpresterande människor har en god sömn varit en av de faktorer vi sett som mycket viktig. Det samma gäller oss alla om vi ska må och prestera bra. Givetvis är det viktigt att motionera och röra på sig då aktivitet stimulerar till bra sömn. När vi väl ska vila är det viktigt att det sker i en avkopplande och lung miljö utan störande ljud. Sen är det bara sängen kvar.

Men glöm inte att vi sovit på ett jordstampat golv ett bra tag ;)


Välkommen till min nya blogg!

Många med mig vill laga mat utan tillsatt socker, kemikalier samt konserveringsmedel eller utan en innehållsdeklaration man inte förstår hälften av.
Härligt, eller hur ?! Ja i de allra flesta fall men fantasin tar liksom slut i bland!

Det jag vill äta är naturlig mat, en kost som bygger på mkt protein och fett för mig som är nordbo men även en liten mängd kolhydrater.

I största möjliga mån ekologiskt.

Sädesslag, baljväxter, socker och mejeriprodukter (förutom smör & grädde) finns inte med i denna kosthållning.

Återkommer lite framöver varför och så vidare....


Har du själv några bra recept får du jättegärna dela med dig.


Tjing tjing
//nettan










RSS 2.0